Jernbron, Uppsala, fortsättning

Om du inte ser någon meny till vänster klicka här.

Foto: Marianne Gille, maj 2004

Jernbron, fortsättning. Precis som Nybron är Jernbron en följd av 1643 års stadsregleringsplan. Jernbron togs i bruk den 1 oktober 1848. Samtidigt döptes S:t Olofsgatan om till Jernbrogatan. På 1920-talet lagades den ena huvudbalken provisoriskt efter att den brustit. 1931 reparerades bron genom förstärkning av sekundärbalkarna. De byttes ut från träspännverk till järnbalkar. 1953 stängdes den för motortrafik eftersom man konstaterat allvarliga skador i en av huvudbalkarna. Bron monterades ner 1964. Samtidigt breddades Jernbrogatan och fick tillbaka sitt tidigare namn, S:t Olofsgatan. Bron återuppfördes som gång- och cykelbro över Fyrisån mellan Linnégatan och S:t Johannesgatan och invigdes den 8 september 1987

Bron är konstruerad av en känd Stockholmsarkitekt, G. Th. Chiewitz. Först fick bron namnet Prins Carls bro som minne av prins Carls vistelse i Uppsala. Prins Carl, hans far Kung Oscar och hans bror prins Gustaf hade donerat pengar till brobygget. Bokstaven C med hertigkrona ovanför i broräckets mittendekor är ett minne av detta.

Bron var den första hängbron i sitt slag i landet. Den bars upp av pyloner i gjutjärn och hade länkade hängstag av smitt stål av Lancashire-typ. Bron är återuppförd i originalteknik men förlängd med tre meter.

Innan Jernbron fanns en träbro som ritades av Olof Rudbeck och som han delvis bekostade själv. Den kom till på 1660-talet men blev kortvarig då vårfloden raserade den 1683.