Gimo brukssamhälle i Uppland

Om du inte ser någon meny till vänster klicka här.

Gimo brukssamhälle

Gamla skolan

När huset byggdes 1829 innehöll det skolsal, lärarbostad och ett antal arbetarbostäder om ett rum och kök. Idag innehåller byggnaden bland annat Gimo Bruksmuseum. Hösten 1873 flyttades skolans verksamhet till nya lokaler på Algatan i Gimo.

Foto: Staffan Hagelin, juli 2004.

Bruksgatan
Längst bort syns gamla skolan. År 1775 byggdes de första bostadshusen på den här gatan och var i första hand avsedda för smederna och deras medhjälpare.

Foto: Staffan Hagelin, juli 2004.

Kolhus.
Det högra kolhusets äldsta delar är från andra hälften av 1700-talet. Det vänstra kolhuset är byggt på 1880-talet. Samtidigt erhöll båda kolhusen sin nuvarande fasad.

Foto: Marianne Gille, juli 2004.

Öfre Hammaren.
Grunden till Gimo Bruk lades här 1616. En hammarsmedja uppfördes 1795. Smedjan utvidgades 1887 och lades ned 11 juli 1917.

Foto: Marianne Gille, juli 2004.

Bruksklocka

Foto: Marianne Gille, juli 2004.

Skäfthammars kyrka
Gråstenskyrka från 1400-talet med en unik smedsläktare. Kalkmålningar sannolikt från 1580-talet.

Foto: Marianne Gille, juli 2004.

Skäfthammar kyrkas klockstapel Klockstapeln är byggd 1747. Storklockan bär De Geers vapen med inskriptionen "Gudi til ähra och Skiefthammars församling til tienst är denna klåcka skiänkt av Gimo Bruksägare genom inspectoren Lars Ekorns försorg, Anno 1746". Dessutom finns en Mellanklocka som omgöts 1747 och en Lillklocka som göts 1658. Kyrkklockorna rings på elektrisk väg sedan 1956.

Foto: Marianne Gille, juli 2004.

Koret När befolkningen ökade under 1600-talets invandring löste man platsbristen i kyrkan genom att bygga till en läktare utefter kyrkans hela nordsida åt smederna och deras familjer.
Vid mitten av 1700-talet genomgick kyrkorummet en omgestaltning, då den vackra predikstolen och den nuvarande altaruppsatsen tillkom. Eftersom läktaren redan var byggd till vänster i kyrkan placerades predikstolen till höger om altaret.

Foto: Staffan Hagelin, juli 2004.

DopfuntDopfunten är sammansatt av två delar. Foten är av rödaktig sandsten och avslutas upptill av en krafit repstav. Den delen är från andra hälften av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet. Den övre delen, Cuppan, med ett uttömningshål för dopvattnet är gjort av grå kalksten. Cuppan är troligen från 1400-talet.

Foto: Staffan Hagelin, juli 2004.

Orgelläktare. Den nuvarande orgeln är den tredje i ordningen och har två manualer, självständig pedal samt 13 stämmor. Orgeln invigdes midsommardagen 1950. Orgelfasaden, som utgör en del av ett större orgelhus, har gustaviansk ornering i vitt och guld.

Foto: Staffan Hagelin, juli 2004.

Knutmassomuséet.

Traditionen att klä ut sig till tjugondag Knut är mycket gammal och det finns olika sägner om hur det startade. En sägen är att vallonerna hade med sig seden hit på 1600-talet från Belgien och Tyskland. Till www.knutmasso.se

Foto: Marianne Gille, juli 2004.

Till Vallonbruken i Uppland.