Selma Ottilia Lovisa föddes den 20 november 1858 på Mårbacka gård.

Våren 1862 drabbades Selma Lagerlöf av plötslig förlamning, som tvingade henne till stillhet. Selma Lagerlöfs ena ben var för kort. Det gjorde att hon haltade hela sitt liv och ofta hade ont, särskilt som äldre. Redan som 7-åring visste Selma Lagerlöf att hon ville bli författare.

Selma Lagerlöf bodde under sitt liv på Mårbacka, i Landskrona och i Falun. 1882-1885 studerade hon till lärarinna i Stockholm. 1885-1895 var hon lärarinna i Landskrona.
1908 firade Selma Lagerlöf sin 50-årsdag på Mårbacka.

Selma Lagerlöf blev filosofie hedersdoktor 1907. Som en av våra främsta berättare fick hon, som första svensk och första kvinna, Nobelpriset i litteratur 1909. Hon valdes in i Svenska Akademien 1914.

Debuterade gjorde Selma Lagerlöf 1891 med Gösta Berlings saga, en berättelsesvit där skilda lokalsägner sammanvävs och anknyts till "kavaljererna" på den värmländska herrgården Ekeby. Dess starka lyriska språk gör den typisk för 1890-talet. När den kom ut, hade den vunnit pris i en litterär tävling. Trots det rynkade många inflytelserika kritiker på näsan - men inte den främsta av dem alla, Georg Brandes. Och romanens segertåg lät inte vänta på sig. Selma fortsatte med konstnärligt mognare noveller, t ex Dunungen (dramatiserad 1914), som ingår i Osynliga länkar från 1894, samt med romaner som Antikrists mirakler från 1897 och En herrgårdssägen från 1899. Sin storhet som epiker visade hon i Jerusalem (1-2, 1901-1902), som handlar om en väckelserörelse bland dalabönder.

Herr Arnes penningar från 1904 är en novell från svenskt 1500-tal. 1906 och 1907 utkom Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2 band) avsedd som historisk - geografisk läsebok för folkskolan. Berättelsens graciösa fantasi gav den snabbt internationell spridning.

Körkarlen från 1912 bygger på en sägen om dödens körkarl. I bl a Kejsarn av Portugallien från 1914 återvände Selma Lagerlöf till sin värmländska hembygd. Kejsarn av Portugallien har också gått som serie på TV under 1993.

En fördjupad människokunskap möter vi i den värmländska släktkrönikan Löwensköldska ringen från 1925,Charlotte Löwensköld och Anna Svärd från 1928. Selma Lagerlöf var en starkt ursprunglig berättarbegåvning och ägde en mjukt formbar stil. Gärna låter hon det mystiska och okända spela in i sin av etiskt patos burna diktning. Hon förvärvade en för svenska författare hittills ouppnådd internationell läsekrets.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige kom ut 1980 i en kinesisk översättning, kallad Resan på gåsryggen, som på två år såldes i 300.000 exemplar, och i Japan har det gjorts en tecknad film av boken som visas i TV och består av 52 delar. I både Japan och Kina har barnen en halvtimme i veckan under ett helt år kunna följa Nils Holgerssons underbara äventyr!

Selma Lagerlöf vände sig främst till vuxna läsare och gestaltade människor och människors problem av intresse för alla. Hon har även lyckats tränga in i och förstå de själsjukas problem t ex Gunnar Hede i En Herrgårdssägen och torparen Jan i Kejsaren av Portugallien. Sociala, politiska och religiösa problem återkommer ofta i hennes verk. Däremot blandade hon sig mer sällan i samhällsdebatten. När hon gjorde det, gällde det främst fredsfrågan och kampen för kvinnans rättigheter.

Selma Lagerlöf fick enormt mycket beundrarpost. Hon satt två timmar varje dag och besvarade breven. Hon ansåg det så pass viktigt att hålla kontakten med sina beundrare. Varje vecka kom hundratals tiggarbrev. Selma Lagerlöf gav bort mycket pengar. De som inte fick pengar blev arga eftersom de trodde att Selma Lagerlöf var miljonär. Hon svarade på många tusen brev hur trött hon än var. Otaliga besökare kom också - utan inbjudan.

Selma Lagerlöfs böcker är sådana att de passar att filmas. Ingen författare i Sverige har fått sina böcker så mycket filmade.

1907 köpte Selma Lageröf f d bergmästaren G L Wetterdahls gård på Kyrkbacken i Falun.
1919 övergav hon vinterbostaden i Falun och flyttade för alltid till Mårbacka.

Selma Lagerlöf dog på Mårbacka den 16 mars 1940 i hjärnblödning.

Modern, fru Louise Elisabeth Lagerlöf född Wallroth, föddes den 29 april 1827. Louise ansågs mer allvarsam. Sedan det gamla Lagerlöfska hemmet upplösts var modern bosatt hos Selma Lagerlöf. Hon dog den 11 december 1915 på Mårbacka.

Selma Lagerlöfs syskon:       Daniel född 1850
                                            Johan född 1854
                                            Anna född två år före Selma Lagerlöf
                                            Gerda född fyra år senare än Selma Lagerlöf

En intressant iakttagelse är släktskapet mellan kända författare i Värmland. På något sätt är nedanstående författare släkt med varandra.
Anna Maria Lenngren (född Malmstedt) 1754-1817
Esajas Tengér 1782-1846
Selma Lagerlöf 1858-1940
Gustaf Fröding 1850-1911
Erik Gustaf Geijer 1783-1847
Agnes v. Krusenstjerna 1894-1940
Uno Troili (konstnär) 1815-1875
Fredrik August Dahlgren 1816-1895
Lotten Dahlgren 1851-1934

1894 träffade Selma Lagerlöf för första gången Sophie Elkan i Stockholm. Sophie Elkan var också författarinna. Hon var änka efter att maken och dottern hade dött 14 år innan hon träffade Selma Lagerlöf. Sophie Elkan gick forfarande sorgklädd när hon träffade Selma Lagerlöf. Då tog Selma Lagerlöf sig friheten att lyfta på Sophie Elkans flor för att se hur hon egentligen såg ut. Lugnt konstaterade hon: - Ni är mycket vacker och jag vet att vi kommer att bli vänner. Den vänskapen varade i 28 år, ända till Sophie Elkans död. Väninnorna gjorde många resor tillsammans, både inom och utom Sverige. De skrev brev till varandra flera gånger i veckan, över 3.200 brev finns bevarade.

Sophie Elkan dog i hjärnblödning den 5 april 1921. Hon var vid den tiden redan mycket sjuk i cancer och andra livshotande sjukdomar.

Selma Lagerlöfs väninna testamenterade hela sin kvarlåtenskap till Selma Lagerlöf, eftersom hon inte hade någon familj eller släkt, men ändå ville bli ihågkommen efter sin död. Ett rum på Mårbacka innehåller väninnans ägodelar.

När stallet skulle byggas på Mårbacka bestämde Selma Lagerlöfs far var det skulle stå. Marken var sank där och de fick grunda med sten flera gånger tills det slutade sjunka innan det gick att bygga stallet som står kvar där än idag.

På Mårbacka fanns gott om havreåkrar. Av havren maldes ett särskilt mjöl, nyttigt som havremust. Det såldes i paket med en bild av Mårbacka och Selma Lagerlöf på. Andra bönder i trakten fick vara med. Hon var både författare och jordbrukare. Selma Lagerlöfs mjöl kallades för Värmlänningens nationalrätt, skrädmjöl som kokas till välling.

Tiden har stått stilla sedan Selma Lagerlöfs dagar på Mårbacka. Allt är på plats som det såg ut under hennes levnad. Allt enligt författarinnans egen önskan.

Diktarhemmet förvaltas numer av Mårbacka-stiftelsen och visas sommartid för allmänheten. För vidare information Mårbacka Minnesgård

Det finns en sammanslutning, Selma Lagerlöf-sällskapet, som har till syfte att väcka och vidmakthålla intresset för Selma Lagerlöf och hennes verk. Det sker främst genom att stödja forskning och utge skrifter om henne. Sällskapet har sedan 1958 utgett åtta volymer av serien Lagerlöfstudier och de år då ingen ny del i serien utges brukar medlemmarna i stället erhålla någon annan skrift som rör Selma Lagerlöf. Inte minst har föreläsningar och andra arrangemang i samband med sällskapets årsmöte rönt stor uppskattning.
Den som vill veta mer om sammanslutningen kan klicka på den här länken: Selma Lagerlöf-sällskapet

Gösta Berlings saga, 1891.
Osynliga länkar, 1894.
Antikrists mirakler, 1897.
Drottningar i Kungahälla jämte andra berättelser, 1897.
En herrgårdssägen, 1899.
Jerusalem 1-2, 1901-1902. Omarbetad version av del 2, 1909.
Herr Arnes penningar, 1903.
Kristuslegender, 1904.
Legender, 1904.
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, 1906-1907.
En saga om en saga och andra sagor, 1908.
Liljecronas hem, 1911.
Körkarlen, 1912.
Kejsarn av Portugallien, 1914. Utgiven som "En bok för alla", 1991.
Troll och människor, 1915.
Bannlyst, 1918.
Zachris Topelius, utveckling och mognad, 1920.
Troll och människor 2, 1921.
Mårbacka, 1922.
Löwensköldska ringen, 1925. Utgiven som "En bok för alla", 1985.
Charlotte Löwensköld, 1925.
Anna Swärd, 1928.
Ett barns memoarer, Mårbacka 2, 1930.
Dagbok för Selma Ottilia Lovisa, Mårbacka 3, 1932.
Höst. Berättelser och tal, 1933.
Skrifter 1933. Många senare omtryck.
Från skilda tider. Efterlämnade skrifter 1-2, utg och kommenterade av Nils Afzelius, 1943-1945.

Väldigt mycket har skrivits om Selma Lagerlöf av andra författare. Som exempel kan nämnas Selma Lagerlöf - den förargelseväckande av Nils Afzelius, Selma Lagerlöf av Sven Stolpe, Den åldrade Selma Lagerlöf av Lars Ulvenstam och Selma Lagerlöf av Elin Wägner.

KÄLLOR:

Böcker:
Focus uppslagsbok.
Du lär mig att bli fri av Selma Lagerlöf.
Selma Lagerlöf av Vivi Edström.
Selma Lagerlöf av Erik Lindorm.
Selma av Britt Dahlström.

Broschyrer från Selma Lagerlöf-sällskapet och Falu stadsteater.

Guiden på Mårbacka (1994).