Morgonstund har guld i mun brukar man säga. Det stämmer inte med den här dagen i alla fall. Jag vaknar med en fadd smak i munnen efter att ha drömt om läskiga middagar med de mest äckliga onämnbara rätter som jag därför inte ska gå närmare in på. Däremot ser jag en härlig himmel på mina väggar som alltid gör mig lika glad. Jag fullkomligt älskar den tapeten! Tar en klunk sodavatten med päronsmak och glömmer därmed nattens otäckheter. Vilken härlig morgon!
Känner fortfarande doften av nytvättade och nymanglade lakan. Bäddade rent igår. Tar ett underbart bad och tvålar in mig med tvålen jag fick av Hjärtevännen. Rosendoft, såklart! Funderar på om han har använt den nya rakborsten jag köpte åt honom i veckan. Jo, det har han. Förnimmer doften av hans väldoftande rakvatten som en vindfläkt när han går förbi. Mmmm, härligt!
När jag senare sitter vid sminkbordet och kammar håret råkar jag ”släppa väder”. Hualigen, vad det stinker! Hjälp, vad ska jag göra så inte Hjärtevännen ska märka något. Om det ändå kunde ha hjälpt att gömma mig i garderoben, önskedrömmer jag. Ser mig panikslaget omkring och får syn på tändstickorna. Ja, vad bra! Rusar upp från stolen och snubblar på mattan i min iver att snabbt ta mig fram till tändsticksasken. Tänder stressat den ena tändstickan efter den andra för att skyla över ”fislukten” med svaveldoften, som jag har hört ska förta lukten av fisar. Snabbar mig tillbaka till stolen och sätter mig ner och försöker se ut som att livet är hur behagligt som helst. Hjärtevännen kommer in i rummet. Tvärstannar, sniffar i luften med ett förbryllat uttryck i ansiktet. Går fram emot mig och sniffar närgånget på min kropp och säger:
- Usch, vilken äcklig lukt på den dyra tvålen jag köpte åt dig! Den luktar ju både fis och bränt svavel. Släng den!
